RISE skribent Stefan Pålsson deltog under Learning Forum. Så här sammanfattar han dagen:
Nytt som gör nytta – fokus lärande
Innovation och digitalisering är två vanliga nyckelord i diskussionerna om organisationers verksamhetsutveckling. Det gäller både i skolan, i den offentliga sektorn och i näringslivet. Men vad krävs för att nytänkande och förändring ska bli möjligt? Vilken betydelse har ledningen? Hur kan man göra i skolan? Vilken roll spelar det livslånga lärandet? Detta diskuterades på årets upplaga av Learning Forum, som RISE arrangerade online den 2 december.
Innovation kräver nya perspektiv och en helt annan styrning
Johan Magnusson var först ut på den virtuella scenen på årets konferens. Han är professor vid Institutionen för tillämpad it vid Göteborgs universitet och föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation (SCDI). SCDI driver forskningskonsortiet Digital förvaltning, som arbetar med klinisk uppdragsforskning och utvecklar metodstöd för offentlig digitalisering.
Enligt Johan Magnusson är det nödvändigt med nya perspektiv på verksamheten och en helt annan styrning än idag för att den offentliga sektorn ska kunna utveckla sin verksamhet med hjälp av digitala lösningar.
- Innovation kan beskrivas som ett ständigt utforskande av nya möjligheter som kan utveckla och förbättra verksamheten. De flesta organiserar prisar innovation i sin retorik, men i praktiken spjärnar man ofta emot för att motverka den. Inom den offentliga sektorn ligger tyngdpunkten på förvaltning. Nya tekniska lösningar ska användas för att bevara och effektivisera den befintliga verksamheten. Det viktigaste är att inte göra fel. Med sådana premisser blir utforskande av nya möjligheter ganska klurigt.
Den offentliga sektorns nuvarande lösningar för att styra innovation, förhindrar och motverkar förändring och förnyelse. De kan ofta liknas vid de åtgärder som vidtas för att hämma en naturkraft. Utgångspunkten är att om innovationskraften släpps fri, finns det risk för att allt går under. Därför är det viktigt att reglera den, så att det kommer ut lagom mycket. Ett sätt är att skapa ett tydligt avgränsat utrymme – en innovationshub – där innovationen kan ske, på behörigt avstånd från den ordinarie verksamheten. Det förekommer också att man spelar innovationsteater, det vill säga att man låtsas att verksamheten förnyas, trots att rutinerna rullar på som vanligt.
Effektivitet kan inte vara ett strategiskt imperativ
Utforskande och förnyelse innebär alltid en risk. Men om den offentliga sektorn inte vågar ta några risker, finns det risk för att verksamheten på sikt kan förlora sin relevans för medborgarna, menar Johan Magnusson.
- Det är viktigt att hitta en bra balans mellan styrning för effektivisering av den befintliga verksamheten och styrning för innovation. Hur mycket som ska satsas i respektive vågskål beror på vilken grad av förändringstryck som verksamheten utsätts för. Inom utbildningsområdet är det högt. Därför gäller det att satsa mer på innovation än förvaltning.
Effektivitet har blivit ett strategiskt imperativ i den offentliga sektorn. Men om man blir effektiva på att göra fel saker, finns det risk för att hamna helt fel. Flygplanets landning blir visserligen helt perfekt, men det landar på fel flygplats, säger Johan Magnusson.
- Innovation kan inte styras på samma sätt som förvaltning, vilket i sin tur ofta leder till att den ges en lägre prioritering. Här gäller det att tänka tvärtom. Det behövs helt enkelt en dos inkompetens och ineffektivitet för att innovation ska bli möjlig. Med andra ord är det nödvändigt att få andra perspektiv på verksamheten och att upptäcka nya vägar. Ett sätt att åstadkomma detta är att bygga tvärfunktionella teams.
Det krävs öppenhet, transparens och ett ständigt utforskande för att vara relevant
Digitalisering av den offentliga sektorn är något annat och något mer än automatisering och effektivisering. Istället handlar det om att utforska, experimentera och hitta nya sätt att för verksamheten att fortsätta vara relevant. Här är öppenhet och transparens helt avgörande. Den offentliga sektorn ska vara öppen med sina utforskande processer och göra användarna – medborgarna – delaktiga i arbetet, betonar Johan Magnusson.
- Den såriga konflikten mellan Stockholms stad och Öppna skolplattformen är ett bra exempel på hur man inte ska gå tillväga. Värdet skapas i mötet med medborgarna – då måste de involveras. Det gäller att börja med användaren och dennes förutsättningar och behov.
Johan Magnusson menar att det är dags att sluta prata om it-system och att istället börja prata om verksamhetsutveckling. Det måste bli enklare att bli målsökande och att börja utforska i den offentliga sektorn.
- Än så länge har jag inte stött på någon organisation som kan säga hur mycket man satsar på verksamhetsutveckling. Det måste bli enklare att testa minimum viable products och att utveckla lösningarna vidare i små steg. Att göra fel blir inte så allvarligt, utan en erfarenhet som kommer till nytta i det fortsatta arbetet. Den offentliga sektorn behöver innovation som inte är direkt baserad på output. I utforskandet finns ett lärande som är avgörande för verksamhetsutvecklingen och som stärker möjligheterna att möta välfärdens utmaningar.
Systematik gör innovationsarbetet mer effektivt
Nathalie Gustafsson, process- och innovationsledare på RISE, håller med om att innovation inte främst handlar om ökad effektivitet. Men hon tillägger att arbetet med innovation kan bli betydligt mer effektivt med en vetenskapligt grundad ansats. Det tar RISE fasta på i den ledarutbildning om innovation i skolan som man erbjuder team av skolledare från sina nio skolpartners.
- För att kunna arbeta systematiskt med att leda utveckling och förnyelse av skolans verksamhet, är det nödvändigt att känna till vilka förutsättningar som krävs. Det pågår ett internationellt samarbete för att ta fram en serie ISO-standarder för innovationsledning. De båda standarder som hittills har publicerats, beskriver och förklarar åtta grundläggande principer och processer. De fungerar som ett övergripande ramverk för utbildningen.
Behovet av innovation har nog aldrig varit större
Innovationsledning handlar om att kunna ge tillfredsställande svar på tre grundläggande frågor: Vad ska vi göra? Varför är det viktigt? Hur ska arbetet gå till? Innovation ska inte vara ett självändamål, utan måste vila på grundläggande värden som man vill uppnå. Dessutom är det avgörande att se till att det finns stöttande funktioner som ger stöd åt ett kontinuerligt förändringsarbete, alltifrån ledarskap och omvärldsbevakning till en organisationskultur som tillåter att man tar risker, vågar testa och ibland hamnar fel.
Pandemin har tydligt visat att verkligheten inte är statisk, utan i allra högsta grad har en dynamisk karaktär. När man minst anar det kan det ske snabba förändringar som skolan måste kunna möta. Det gäller att både kunna tänka i nya banor och att leda arbetet på ett systematiskt och målmedvetet sätt, säger Nathalie Gustafsson.
- När undervisningen flyttade från klassrummet till nätet blev det helt andra förutsättningar. Skolledare och lärare fick prova sig fram för att hitta arbetssätt som fungerade och som gav nya perspektiv på hur undervisning kan gå till. Nu är det uppenbart att det inte är möjligt att gå tillbaka till hur det var tidigare. Vägar har blivit synliga och elever, föräldrar och omvärld ställer nya krav och har andra förväntningar på skolans verksamhet. Skolan måste tänka annorlunda för att kunna fortsätta erbjuda en relevant verksamhet. Behovet av att tänka nytt och målsökande och att kunna arbeta systematiskt med att utveckla och förändra har nog aldrig varit större.
Hur kan VR utveckla undervisning och lärande?
I Burlövs kommun finns ett kvalitetsteam som arbetar med lärares professions- och undervisningsutveckling. Under de senaste par åren har man bland annat intresserat sig för hur VR kan användas som en digital lärresurs i undervisningen i olika ämnen. Från våren 2019 och ett år framåt genomfördes VR-piloterna. I det här projektet undersökte 28 lärare vid 19 enheter i kommunen, från förskolan till vuxenutbildningen, hur VR-headsets kan användas i undervisningen.
Under hösten 2020 spetsades projektet mot färre enheter, bland annat Svenshögsskolan (F-6) och gymnasieenheten. Förutom att sprida användningen av VR på respektive enhet, har arbetet fokuserat på vilken didaktik och metodik som ger bäst resultat. Kvalitetsteamet hjälper lärare att planera och utforma sin undervisning. Efterhand har det mejslats fram en metodik som fungerar bra, berättar Olle Strömbeck, digital skolutvecklare i Burlövs kommun.
- Vi bygger VR-promenader i 360-graders miljöer där läraren är guide till eleverna. Det är viktigt att det finns en dramaturgisk och pedagogisk röd tråd i lektionsupplägget. Skolan har länge arbetat med olika hjälpmedel för att visualisera delar av undervisningen, till exempel med kartor, overheadbilder och projektioner. VR-tekniken ger oss helt nya möjligheter, och det är viktigt att lärare lär sig att använda dem i sin undervisning.
En vetenskaplig grund, baserad på beprövad erfarenhet
Johan Lind, som också är digital skolutvecklare i Burlövs kommun, besökte Svenshögskolan regelbundet i våras för att dokumentera och analysera undervisningen. Syftet var att börja lägga en vetenskaplig grund, baserad på beprövad erfarenhet. Han arbetade nära lärarna före lektionerna och analyserade deras upplevelser efteråt. Resultaten kopplades samman med aktuell forskning och sammanställdes i en artikel.
- Det är uppenbart att användningen av VR i undervisningen stärker elevernas motivation och ökar deras uthållighet och engagemang. De är ivriga att sätta igång och de är inte några passiva åskådare under VR-vandringar, utan deltar aktivt. Samtalen rör undervisningens innehåll och eleverna ställer många frågor till varandra och till läraren. VR-vandringarna ger ett kraftfullt visuellt stöd åt elevernas lärande.
I augusti blev Johan Lind antagen som doktorand vid Malmö universitet. I mars nästa år inleder han arbetet med en studie av hur VR påverkar elevers lärande och kunskapsutveckling i teknikämnet.
- Målet är framför allt att synliggöra lärarnas praktik, att beskriva och förklara hur de går tillväga för att dra nytta av VR-teknikens visuella möjligheter i sin undervisning. Jag hoppas vara klar med studien 2025 och min tanke är förstås att ge ytterligare vetenskaplig grund för arbetet med den här sortens digitala lärresurser i skolan.
Utveckling, praktiknära arbete och forskning
Lina Orrell, som arbetar som användbarhetsexpert på RISE, konstaterar att VR-projektet i Burlöv låter spännande, och hon tillägger att det är värdefullt att eleverna är aktiva deltagare under de virtuella promenaderna.
- Barn och ungdomar behöver lära sig att observera och att reflektera kring vad de ser och vad det betyder. Genom att till exempel uppleva andra människors miljöer virtuellt, blir det lättare att sätta sig in i deras situation och att förstå deras tillvaro. Men samtidigt tror jag att det kan vara en pedagogisk utmaning för lärare: hur gör man för att undervisa med en upplevelse istället för en föreläsning? Vilka utmaningar och möjligheter blir synliga?
Engagemanget och känslan av delaktighet bland eleverna är tydlig, säger Olle Strömbeck. Framöver hoppas han kunna hjälpa lärare att lägga ett större fokus på språk och språkutveckling under VR-promenaderna. Det finns ett stort behov av att utveckla språket bland eleverna på kommunens skolor, där många har ett annat modersmål än svenska.
- Vi har sett att det blir ett naturligt samtal i klassrummet om undervisningens innehåll på VR-promenaderna. Lärandet blir en upplevelse i hjärtat och i alla sinnen. Multimodaliteten har också en viktig roll när det gäller att konkretisera och visualisera. Vi vill fortsätta bredda användningen av VR i undervisningen och kommer även att dela med oss av våra erfarenheter till alla intresserade. Jag är också nyfiken på vad Johan kommer att komma fram till i sin avhandling. Utveckling, praktiknära arbete och forskning – det är så vi vill jobba!
Innovita Skills
I en värld som ständigt förändras, är det nödvändigt att barn och unga ges möjlighet att utveckla adekvata kunskaper och kompetenser. Innovitaskolan, som tidigare hette Pysslingen skolor, har tillsammans med RISE utvecklat en metodik som ska underlätta det arbetet, från förskolan till och med nian: Innovita Skills. De tar avstamp i EU:s åtta nyckelkompetenser, som tagits fram för att lägga grunden till ett livslångt lärande.
Explore och Innovate är två faser i det utforskande och innoverande arbetssätt som Innovitaskolan arbetar med under ett läsår. Det handlar om att låta eleverna utforska och få perspektiv på nuet och framtiden, genom att problematisera kring och designa lösningar på olika högaktuella ämnen. Lärare, elever och experter inom olika områden möts för att lära sig mer och få nya insikter tillsammans.
Under hela läsåret färgas all undervisning av ett övergripande framtidstema. Innan sommarlovet röstar eleverna på de tjugoåtta Innovitaskolorna om vilket tema som ska gälla under det kommande läsåret. Lärarna får den kompetensutveckling de behöver, och under större delen av höstterminen pågår Explore.
Höjdpunkten blir det gemensamma Explore Lab, en djupdykning i olika frågeställningar kring det aktuella temat, som genomförs på alla Innovitaskolor omkring novemberlovet. Därefter börjar man arbeta med Innovate, där eleverna arbetar med lösa olika samhällsutmaningar som är kopplade till temat, berättar Jennie Martinsson, rektor på Innovitaskolan i Karlskrona.
- Det här första läsåret är temat “Välmående i en digital tid”. Tillsammans med RISE och Generation Pep har vi tagit fram kompetensutveckling för lärarna och vi har organiserat arbetet så att det finns gott om tid för planering. När man vill förnya och utveckla undervisningen, gäller det att tänka igenom utformning och design.
Våga prova, känn tillit till kollegorna och ta hjälp av varandra
Genom att arbeta fördjupande och utforskande, kan lärarna bättre stimulera elevernas utforskande och kreativitet. Eleverna blir mer motiverade när de hittar den röda tråden och känner att de äger sitt eget lärande, säger Kristin Nilsson, rektor på Innovitaskolan i Visby och ansvarig för Explore.
- På papperet kan det nog se linjärt och enkelt ut med alla steg som vi arbetar med under Explore och Innovate. Men så enkelt är det inte! Det är utmanande för alla på skolan att befinna sig i den här processen. Därför är det viktigt att skapa en organisation som befinner sig i ständig förändring och som är mottaglig för nya tankar och arbetssätt. Det gäller att våga prova och det krävs att det finns en tillit till varandra både mellan skolledarna och inom kollegiet. Betydelsen av tålamod ska inte heller glömmas bort. Processen måste få ta tid.
Nu är lärare och elever på Innovationskolan på väg mot Innovate. Nästa steg blir därför att utbilda lärarna i Double Diamond, en designprocessmodell som består av fyra steg: Discover, Design, Develop och Deliver. Lärare får prova att gå igenom de olika stegen, och sedan är det dags att börja planera hur de ska lära eleverna att arbeta så här, säger Jennie Martinsson.
För en skolledare är det viktigt att inte vara rädd för att ta hjälp av sina kollegor om det dyker upp problem. Det finns en kraft i att möta utmaningarna tillsammans, säger Kristin Nilsson.
- I början är stigarna otrampade, men om skolledare går tillsammans, trampar de snabbt upp dem. När vi får input från forskare och andra experter, vidgar vi vår referensram. Det är stimulerande möta andra yrkesgrupper och professioner när vi arbetar med Innovita Skills – och det hjälper oss att komma vidare i vår gemensamma utveckling.
Nya grepp för att säkra kompetensförsörjningen för en ny industri
Det är inte någon nyhet att det krävs en grön omställning för att jorden ska fortsätta vara en trevlig planet att leva på. Northvolt vill underlätta det här genom att tillverka litiumjonbatterier för elbilar och för lagring av energi. Just nu är man på väg att starta en så kallad gigafabrik i Skellefteå, inriktad mot storskalig produktion. Det ger dem möjlighet att vara med om att
skapa en ny basindustri, vilket förstås öppnar för många spännande möjligheter. Men det är samtidigt en utmaning. Northvolt måste skapa en attraktion för Skellefteå, den nya industrin och för företaget, för att kunna rekrytera all den kompetens som krävs, säger Katarina Borstedt, director of growth på Northvolt.
- Vi har redan bra samarbeten med en mängd olika aktörer, men vi måste kunna skala upp. Det behövs till exempel fler personer med grundkompetens i automation, men även personer som är insatta i det som är industrispecifikt. Vi måste se till att vi kan anställa tillräckligt många kemister och kunniga inom energifrågor, så att vi kan utveckla den här typen av produktion. Dessutom behöver vi förstå anställa många som ska arbeta i produktionen. Där räcker det kanske med gymnasieutbildning, och vi samarbetar bland annat med komvux. Men vi behöver också kortare, mer intensiva utbildningar för olika målgrupper med olika kompetenser.
Ett nytt utbildningslandskap och en mer agil arbetsmarknad
En stor arbetsmarknad är på väg att växa fram i norra Sverige, i regioner där det i regel inte finns särskilt många att rekrytera. Därför är det nödvändigt att skapa förutsättningar för en mer agil arbetsmarknad, men det är också viktigt att se över utbildningslandskapet. Det behövs en utbildningsmodell, anpassad efter individuella förutsättningar och behov, som gör det möjligt att snabbt kompetensen hos väldigt många, menar Katarina Borstedt.
- Den kortsiktiga utmaningen kan vi se som en slags testmiljö. Vi kan testa nya grepp och få folk att flöda genom utbildningarna. På lite längre sikt behöver det skapas nya utbildningar som kan möta den nya industrins krav. De allra flesta förstår hur man bygger en bil, men det är extremt få som vet hur man utvecklar ett batteri. Det behöver vi ändra på! Vår bransch måste bli en mer folklig industri som kan integreras i olika utbildningssammanhang.
Ibland kan det räcka med att lägga till några kurser på en utbildning. Det krävs en basbricka av förmågor och kompetenser, sedan blir det enklare att lära sig det mer industrispecifika. Northvolt har nyligen inlett ett samarbete med Skellefteå kommun kring den här typen av utbildningar, som ger en bra grund för rekrytering av nya anställda. När de kommer till företaget, har de lärt så pass mycket att det är lätt att bygga vidare.
Den stora frågan är hur det blir möjligt att skala upp det här och att samtidigt fortsätta förändringsarbetet, säger Katarina Borstedt.
- Hur behöver ett modernt lärandelandskap se ut? Utgångspunkten måste vara att lärandet aldrig tar slut. Det gäller hela tiden att fylla på med nya kunskaper och att omvärdera det man har lärt sig. Vi befinner oss mitt i en snabb omställning, men vi blir egentligen aldrig färdiga med att utvecklas och förändras. Det kommer hela tiden nya teknikvågor som ändrar spelplanen. Allt kommer att fortsätta förändras. Det är det enda vi kan vara säkra på!
Innovation och lärande ingår i verksamhetens kärna
Det enda långsiktigt hållbara idag är att lära sig saker snabbare än världen förändras och att omsätta lärdomarna i adekvata förändringar. Innovation och lärande är en vital del av verksamhetens kärna, oavsett vad man ägnar sig åt. Därför duger det inte att lämna lärandet åt slumpen. Det är viktigt med design och det gäller samtidigt att hitta en komfortzon i ständig utveckling och förändring, konstaterar Johan Eriksson, som leder den nordeuropeiska delen av Googles specialistorganisation för digitalisering.
- Vad hjälper till med att åstadkomma ständig förnyelse? Mitt svar är att det både handlar om att vara besatt av användaren som kompass för verksamhetsutvecklingen och att ha en flexibel plan för livslångt lärande. Det förutsätter att det finns en verksamhetskultur som stimulerar psykologisk trygghet. På Google har alla anställda en personlig plan för sitt lärande. Vi utgår ifrån den amerikanska psykologiprofessorn Carol Dwecks begrepp dynamiskt tankesätt (growth mindset). Intelligens, kunskaper och förmågor kan hela tiden utvecklas och förbättras. Lärandet tar aldrig slut!
Ett bra sätt att leda den här typen av utveckling är att prata om arbetet som en lärandeutmaning. Kom inte med färdiga svar, utan var istället nyfiken och ställ många frågor, säger Johan Eriksson.
- På Google är lärande ett naturligt och självklart inslag i arbetsdagen. Det gäller för alla, även för de högsta cheferna. De måste gå först, annars kommer inte resten av organisationen tro att det ska prioriteras. Det är inte tanken som räknas, utan det gäller att visa konkret handling!